Christian Håkansson, Gunnarsbergs Ekolantbruk

Hur kommer det sig att du blev uppfödare?
Mina föräldrar drev en mjölkgård utanför Brålanda, och har både studerat jordbruk och jobbat på ett par olika gårdar. Jag tog över barndomshemmet tillsammans med min bror i två år men sedan blev Gunnarsberg till salu år 2012, och då köpte jag det, mycket tack vare slumpen faktiskt. Men jordbruk är det jag alltid har ägnat mig åt.

Varför just nöt?
Markerna häromkring är gjorda för vall. Det lämpar sig inte för spannmål och humanföda, det hade gett för dålig avkastning, så det kändes inte värt att satsa på. Då blev istället vallen väldigt värdefull, den är central för att driva verksamheten framåt.
Den tidigare ägaren hade också köttdjur, en renrasig Herefordbesättning. Jag trivs bra med djuren och den här typen av inriktning så jag körde vidare på ungefär samma spår. Jag har korsat in Angus nu också vilket har fungerat väldigt bra.

Vad är viktigt för dig när det kommer till nötuppfödning?
Jag är väldigt intresserad av slutprodukten och vilket klimatpris som betalas för den. Den ekologiska biten i all ära, men i min mening bör man också reflektera kring köttkvaliteten och hitta en uppfödningsmodell som fungerar för att köttet ska få bra smak och kvalitet. Samtidigt ska framställningen av produkten helst göras så klimateffektivt som möjligt. Jag vill gärna jobba för att optimera verksamheten så mycket det går, att få upp skördarna och få ner transporterna.

Vad är det bästa med att vara uppfödare?
Friheten man har. Och att man utvecklar någonting. Jag kan komma på en idé, genomför den, och blir resultatet bra så är det väldigt tillfredsställande.