UPPFÖDARINTERVJU
Anna Kristensson, Skenekulls gård
Anna Kristensson bor i sitt föräldrahem på Skenekulls gård i Simlångsdalen strax utanför Halmstad. Hon tog över gården 1994 och fortsatte med de mjölkdjur som redan fanns där. Idag finns inga mjölkkor kvar på gården utan fokus ligger helt på ekologisk köttproduktion och 2010 släpptes boken En hyllning till svenskt nötkött, där Annas gård finns omskriven.
Fakta: Skenekulls gård
Uppfödare: Anna Kristensson.
Gårdsnamn: Skenekulls gård.
Adress: Skenekulls gård 545, 310 38 Simlångsdalen.
Har brukat gården sedan: 1994.
Har levererat till Gröna gårdar sedan: 2008.
Djur: Nöt.
Antal: 70 dikor (totalt 180/210).
Raser: Herefordbetonad besättning.
Mark: 100 ha vall, 150 ha arrenderat.
Hemsida: www.skenekull.se
Hur kommer det sig att du blev uppfödare?
Jag är född bonde och gården är mitt föräldrahem. Mellan åren 2003 och 2006 lade jag om från mjölkproduktion till köttproduktion, anledningen var att jag kom till ett läge då lönsamheten inte längre motsvarade det arbete som krävdes. Eftersom det var mycket körande och kostnader med de leveranser som det innebar att ha kraftfoder ville jag satsa på något vi själva kunde odla. Här på det småländska höglandet passar bara gräs och med lägre tillväxt fungerar det utmärkt för djuren att leva och växa utan kraftfoder. Vi har testat flera olika raser och fått mycket kunskap med på vägen. Nu har vi främst Hereford med viss korsning, men jag har faktiskt tre stycken fjällkor också bara för jag tycker att de är söta.
Vad tycker du bäst om med att vara uppfödare?
Det är roligt att få följa årstiderna, sen vi slutat med mjölkkorna är djuren ute mer och i längre perioder vilket gör att också vi får uppleva mer av naturen runt omkring. Sen vi gick över till ekologisk odling har också vallarna förändrats och blivit mer artrika. Det är spännande att se vad som kommer upp samtidigt som det blir många fler fjärilar och insekter, det är fint och känns mer naturligt.
Tidigare hade du mjölkdjur på gården, då arbetade du också konventionellt, men sen du lade om till köttproduktion har du istället arbetat ekologiskt, hur skiljer det sig?
Den här typen av ekologisk köttuppfödning känns som den mest naturliga uppfödningen, djuren går tillsammans och betar i hagen i lugn och ro. De blir inte pressade och växer därför i sin naturliga takt. Mjölkkorna var känsliga och blev ofta sjuka, nu är djuren mycket friskare och tempot är betydligt lugnare. Jag byggde om ett av stallen efter KRAV:s riktlinjer vilket gjorde att vi gick från 120 till 50 platser men trots detta har vi bättre lönsamhet nu än tidigare. Det är ett viktigt perspektiv att ta med när man väljer att handla ekologiskt, det handlar inte bara om besprutning utan också och kanske framför allt om bättre djurhälsa.
