Smakrikt kött av hög kvalitet. Grunden i vårt griskött är att det ska smaka gott, ge grisarna ett gott liv och ta hand om markerna som föder grisarna på bästa sätt. Vi lägger också stor vikt vid att grisarna ska ha tillgång till grovfoder av hög kvalitet under uppväxten, då vi anser det påverkar smaken positivt och förstås ger en bättre fettsyrasammansättning på köttet.
Friskare djur och lägre antibiotikaanvänding
Tack vare bra mat, luftiga stallar med god inomhusmiljö och mycket utevistelse håller sig djuren friska. Antibiotika och annan medicinering får enbart ges om ett djur är sjukt, och efter gäller en sträng karenstid innan djuret får skickas till slakt. Ett viktigt krav vi ställer på de gårdar vi samarbetar med är att de skall arbeta proaktivt med att säkerställa en god djurhälsa och förebygga onödig medicinering. Samtliga handjur kastreras, och de får vid kastreringen både bedövning innan och smärtstillande efteråt.
Foder
Fodret är viktigt - både för grisarnas välmående men också för hur smaken på köttet blir. Smågrisarna får ett särskilt inköpt foder som säkerställer en bra tillväxt i början på deras liv, medan gris- och suggfodret är något vi ställer krav på att minst hälften ska odlas själv, eller i samverkan med närliggande gårdar. Dels för att grisens mat ska ha korta transporter, men också för att grisens värdefulla gödsel ska få komma till sin fulla rätt. Inga konstgjorda aminosyror tillsätts.
Fodret skiljer sig åt mellan smågrisar, grisar och suggor och från gård till gård. Hos Ragnarssons får suggorna halm med ogräs i, med ett torrfoder som är baserat på korn, vete, havre och åkerbönor med tillskott av en suggmix med högt proteininnehåll bestående av bland annat soja, potatis och raps. Grisarna får fri tillgång på ett smakrikt örtinblandat ensilage, korn, vete, havre och åkerböna samt ett slaktsvinsfoder baserat på bland annat soja, raps och potatis. Smågrisarna får ett särskilt ekologiskt smågrisfoder bestående av bland annat korn, vete, soja, havre och lite fiskmjöl.
Grisarna och suggornas soja är så kallade expeller, vilket är en restprodukt från framställningen av sojaolja och alltså ingen soja odlad uteslutande för animalieproduktion. Det är bara smågrisarna som får hela sojabönan, och då är den rostad för att förbättra matsmältning och näringsupptag. All soja är KRAV-certifierad och finns framförallt med i foderstaten på grund av dess höga proteininnehåll. Samma gäller fiskmjölet, som används för att säkerställa att smågrisen får i sig alla aminosyror och därmed fullvärdigt protein, samt för dess höga innehåll av olika mikronäringsämnen.
Utedrift
Alla grisar vi köper in har haft fri tillgång till utevistelse under hela livet, möjligen undantag för någon vecka under avvänjningen för att säkerställa god djurhälsa. Det innebär att de fritt kan välja om de ska vara ute eller inne samt att de har gott om strö och ensilage att böka runt och leka med.
Vi ställer inte samma krav på att grisen gått ute på bete på hela sommaren som vi gör för våra nöt och får. Men ser gärna att de givits denna möjlighet. Bakgrunden till detta är dock något komplicerad. Primärt handlar det om våra tidigare erfarenheter av att hålla grisar på bete har lärt oss att detta inte är helt oproblematiskt. Förenklat handlar det om gödselhantering från gris skilljer sig markant åt från nöt och får. Eftersom grisen är renliga djur, till skillnad från nöt och får, gör de naturligt sina behov på samma plats varje gång. Detta gör att grisens gödsel inte kan nyttjas till sin fulla potential i betesdriften, näringen får en ojämn spridning och skötseln av marken är svårare att få optimal. Att ha grisarna på bete kräver också att de har tillgång till en god innemiljö, vilket inte alltid är enkelt att erbjuda ute på fält, men betydligt enklare i stallar som är byggda för att ge djuren bra komfort både höst, vinter, vår och sommar.
Djuren äter mat vi kan äta
En tydlig nackdel med grisuppfödning kontra idisslare som kor och får, är att de äter mat vi kan äta, som är odlat på marker vi kan odla människoföda. Visserligen är en del av grisfodret rester, eller säd som inte håller brödkvalitet, men merparten av marken som odlas upp för grisfoder är mark som kan föda människor direkt. Detta är också en av många anledningar vi talar oss varma för gräsbeteskött, då det utnyttjar mark och resurser vi människor inte direkt kan tillgodogöra oss.
I Sverige har vi inte brist på jordbruksresurser i form av mark eller vatten, snarare tvärtom. Vi ser det som viktigare att se till att de marker vi redan har sköts på ett så bra sätt som möjligt. Och med det överflöd av resurser vi har, kan vi lika gott producera såväl gris- som kycklingkött på och av bördig åkermark. Den dagen vi har ont om jordbruksresurser och mark, bör vi se över hur produktionen av de djurslagen sker, men fram tills dess tycker vi det är viktigare att fler jordbrukare bedriver ett jordbruk som är bra för både djur och natur. Grisar kan förstås också äta rester, vilket är något vi uppmuntrar. Det finns dock hinder i detta, då det är i viss utsträckning förbjudet att ge grisar restavfall, och med de grisraser vi har, krävs det ett foder av hög jämn kvalitet, för att djurhälsan och köttkvaliteten i slutändan ska bli bra.
Är det KRAV-gris?
Nej. Nu arbetar vi med en uppfödare om är EU-ekologiskt certifierad för grisproduktionen och KRAV-certifierad för all växtodling, dvs. fodret grisarna äter. I framtiden jobbar vi gärna med bägge, då det kräver olika förutsättningar på gårdsnivå, och finns för- och nackdelar med båda uppfödningsmodellerna. Den största skillnaden mellan KRAV-godkänd grisuppfödning och EU-ekologisk är det krav att grisarna ska gå på bete minst tre månader på sommaren. Kravet om utedrift året runt är det samma för både KRAV och EU-ekologisk produktion, så samtliga grisar har möjlighet att välja att vara ute vinter som sommar när helst de önskar. I EU-ekologisk produktion kan grisarna gå ut året runt på en rastgård, och får böka runt i rikligt med hö, torv eller ensilage. Utöver detta ställer KRAV hårdare krav på självförsörjningsgraden av foder, att suggorna ska kunna bygga bo, behandlingsplan för sjuka djur samt slakt. När det gäller suggornas rätt att bygga bo, självförsörjningsgraden för foder samt hanteringen av sjuka djur, ställer vi också dessa krav, då vi tycker det är viktiga faktorer som skall vara uppfyllda. Här kan du läsa om våra krav på de grisar vi köper in:
Våra krav på uppfödning av grisar
Är det gräsuppfödd gris?
Nej. Grisar är som vi människor allätare. Dessa djur mår bra att få fri tillgång på grovfoder (gräs) men kan inte födas upp enbart på det. Letar du efter helt gräsbetade köttslag så är det nöt-, får- och getkött som gäller.
